{"id":80,"date":"2018-12-18T09:49:35","date_gmt":"2018-12-18T09:49:35","guid":{"rendered":"http:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=80"},"modified":"2019-01-16T18:59:56","modified_gmt":"2019-01-16T17:59:56","slug":"hugo-montgomery-cederhielm-1847-1872","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=80","title":{"rendered":"Hugo Montgomery-Cederhielm (1847-1872)"},"content":{"rendered":"\n<p>Den 27:e april 1872 \u00e4r en vacker, varm v\u00e5rdag p\u00e5 Segersj\u00f6. Robert och Cecilia (f\u00f6dd Nordenfeldt) tar som vanligt emot dagens brevsk\u00f6rd i salongen. Barnen Margaretha och Johan-Arthur leker i ett angr\u00e4nsande rum. Ett av breven b\u00e4r svenska konsulatet i Rom\u2019s stolta sigill och mamma Cecilia hoppas d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r h\u00e4lsningar fr\u00e5n sin \u00e4lskade Hugo som just f\u00e5tt en post som legationssekreterare p\u00e5 ambassaden. Men brevet har en inneb\u00f6rd som f\u00f6r l\u00e5ng tid skall kasta en skugga \u00f6ver familjelivet p\u00e5 Segersj\u00f6. I brevet under\u00e4ttar minister Edward Piper helt kortfattat om hur legationssekreteraren vid den Svensk-Norska ambassaden i Rom, Hugo Montgomery-Cederhielm omkommit vid en olycka p\u00e5 Capri den 25:e april. Hugo Montgomery-Cederhielm f\u00f6ddes 1847. Han var \u00e4ldsta sonen och d\u00e4rmed fideikommissarie till sl\u00e4kten Segersj\u00f6 i N\u00e4rke.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Pappan Robert Nils Germund, 1820-1888, var aktiv deltagare i riddarhusets \u00f6verl\u00e4ggningar under samtliga st\u00e5ndsriksdagar fr\u00e5n och med 1847 till 1848. Han var ordf\u00f6rande i \u00d6rebro l\u00e4ns landsting, och anlitades f\u00f6r ett flertal utredningar av regeringen. Han var en av initativtagarna till Hj\u00e4lmars\u00e4nkningen, ett av Europas st\u00f6rsta sj\u00f6s\u00e4nkningsf\u00f6retag p\u00e5 1800-talet. Robert N Germund \u00e4gde Segersj\u00f6 gods i N\u00e4rke och k\u00f6pte 1880 Djursholms slott . Pappa Robert var s\u00e5ledes mycket framg\u00e5ngsrik och hade stora f\u00f6rhoppningar p\u00e5 sin \u00e4ldste son Hugo. Hugo\u2019s mamma hette Cecilia Nordenfeldt, fr\u00e5n Bj\u00f6rneborgs bruk i V\u00e4rmland. F\u00f6rutom Hugo fanns ytterligare sju barn, Cecilia, Mathilda, Robert, Sophia, Margaretha, Johan-Arthur och William Cecil. Trots att Cecilia \u00e4lskade och avgudade alla barn, s\u00e5 var det \u00e4nd\u00e5 Hugo som stod henne n\u00e4rmast.<\/p>\n\n\n\n<p>Uppv\u00e4xt Hugo f\u00f6ddes 1847 och v\u00e4xte upp p\u00e5 Segersj\u00f6, N\u00e4rke. Han var inte den \u00e4ldsta i den stora barnaskaran med inte mindre \u00e4n&nbsp;5 pojkar och lika m\u00e5nga flickor. Men Hugo var den \u00e4ldsta av s\u00f6nerna och d\u00e4rmed den som en dag skulle axla ansvaret f\u00f6r fideikommisset efter pappa. Den f\u00f6rsta skolundervisningen fick Hugo liksom de \u00f6vriga syskonen p\u00e5 Segersj\u00f6 av en str\u00e4ng informator. Eftersom Hugo visade stor beg\u00e5vning och flit flyttades han redan i tredje klass till Karolinska element\u00e4rl\u00e4roverket i \u00d6rebro. Hugo var uppenbarligen en mycket ambiti\u00f6s elev och lyckas redan f\u00f6rsta terminen n\u00e5 upp till n\u00e4stan h\u00f6gsta m\u00f6jliga betyg och vitsordades till pappa och mammas stolthet av klassf\u00f6rest\u00e5ndaren Erland Herlen. Hugos ambitioner resulterade i att han i avg\u00e5ngsbetyget fr\u00e5n Karolinska h\u00f6greelement\u00e4r-l\u00e4roverket 1865 kan st\u00e5ta med h\u00f6gsta betyg i ett flertal \u00e4mnen d\u00e4ribland latin, grekiska, hebreiska, tyska och filosofi. Hugo visar redan i unga \u00e5r prov p\u00e5 musikalitet och skaldekonst, n\u00e5got som s\u00e4tter sina sp\u00e5r varhelst han upptr\u00e4der. Hugo bor inackorderad under terminen men bes\u00f6ker sina f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 Segersj\u00f6 s\u00e5 fort m\u00f6jlighet ges. Uppsala den 28:e september 1865 skrivs Hugo in vid den filosofiska fakulteten vid Kungliga Universitet i Uppsala, och f\u00e5r den 31:a januari 1871 sin filosofie kandidat-examen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt S\u00f6rmlands och Nerikes Nations f\u00f6rsta kurator, har herr \u201cHugo Montgomery-Cederhielm vilken h\u00f6stterminen 1865 i Nationen inskrevs och i elva terminer h\u00e4r vistats, har om Nationens vittnesb\u00f6rd \u00f6ver sin akademiska vandel anh\u00e5llit, \u00e5 varder honom d\u00e4rf\u00f6r \u00e5 Nationens v\u00e4gnar detintyg lemnadt, att hans uppf\u00f6rande varit stadgat och att han i sina studier en god flit \u00e5dagalagt (Uppsala 1:a dec 1870, Julius Bagge). Det tar Hugo 11 terminer att f\u00e5 sin phil.cand examen. Idag skall denna examen klaras av p\u00e5 max 6 terminer! Var utbildningstiden l\u00e4ngre d\u00e5 eller lockade arbetet p\u00e5 S\u00f6rmlands och Nerikes Nation stundtals mer? Med tanke p\u00e5 det rika material, i form av dikter, spex och allehanda kulturella bidrag \u00e4r jag beredd att tro p\u00e5 det sistn\u00e4mnda. Det mest k\u00e4nda spexet \u00e4r utan tvekan \u201cP\u00e5 Madagaskar\u201d, som fortfarande s\u00e4tts upp, senast p\u00e5 Uppsala Stadsteater. Operabuffan \u201cP\u00e5 Madagaskar\u201d hade sin preimi\u00e4r i april 1869 p\u00e5 den gamla nations-lokalen, \u00d6stra \u00c5gatan i Uppsala. Komposit\u00f6rer var Anton Krull och August Forsman. Hugo har ocks\u00e5 skrivit ett antal dikter och ur dikten \u201cOm hundra \u00e5r\u201d har jag tagit nedanst\u00e5ende t\u00e4nkv\u00e4rda rader.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"blob:https:\/\/montgomery1960.se\/923f0b68-6771-4d77-be60-1f12ac1fcdfb\" alt=\"pastedGraphic.png\"\/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Om hundra \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><em>Om hundra \u00e5r brukas inga krig, Hur folk tillhopa sig gaddat, D\u00e5 \u00e4r kanonen otroligt vig, Han skjuter innan du laddat. Och kan man ej h\u00e5lla fred \u00e4nd\u00e5, S\u00e5 sl\u00e5ss maskiner f\u00f6r b\u00e4gge tv\u00e5. F\u00f6r resten l\u00e4gger sig ingen i, Hvar bomben t\u00e4ckes krevera.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Om hundra \u00e5r har man varmt och gott, Med solglas eldar man gratis, Man sl\u00e4pper grisen i t\u00e4ppan blott, S\u00e5 har man fl\u00e4sk och potatis. D\u00e5 ger man dr\u00e4ngar och pigor hin, Man kl\u00e4des, matas av en maskin, D\u00e5 br\u00e5kar ingen med poesi, Maskinen rim producerar.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Om hundra \u00e5r det \u00e4r det frun, Som st\u00f6r det lugna st\u00e5ndet, det \u00e4kta. Hon t\u00e4r sin toddy och sin lik\u00f6r. Och r\u00f6ker m\u00f6rk predilecta. Kastruller mannen ser om och fat, F\u00e5r vagga barnen och laga mat. Och undergivet sig finna i, Att fruns aff\u00e4rer klarera.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Om hundra \u00e5r \u00e4r man demokrat, Fr\u00e5n Otaheiti till Japan, D\u00e5 blir en kypare diplomat, D\u00e5 ger man valr\u00e4tt \u00e5t apan. D\u00e5 g\u00f6r var m\u00e4nniska, vad han vill, Man \u00e4ter hummer med rovor till, Man gl\u00f6mmer aldrig att h\u00e4lla i, N\u00e4r \u00e4dla safter bonera.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Hugo var uppenbart en diktare, men ocks\u00e5 en vision\u00e4r. Efter avlagda studier i Uppsala \u00e4r Hugo f\u00e4rdig f\u00f6r sin f\u00f6rsta tj\u00e4nst som legationssekreterare p\u00e5 Svensk-Norsk Konsulatet i Rom. Den 25:e april 1872 skall Hugo med n\u00e5gra v\u00e4nner bes\u00f6ka Capri. Man tar b\u00e5t ifr\u00e5n Sorrento ut till den vackra \u00f6n med den imponerande Tiberiusklippan i blickf\u00e5nget. P\u00e5 kr\u00f6net av klippan, 700 fot upp reser sig resterna av andre romerska kejsaren Tiberius (42 f.kr-37 e.kr) residens. P\u00e5 eftermiddagen beger sig det illustra s\u00e4llskapet iv\u00e4g.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r en l\u00e5ng och m\u00f6dosam kl\u00e4ttring upp mot klippan. Hugo springer f\u00f6re de \u00f6vriga. Han ska just s\u00e4tta sig p\u00e5 den sv\u00e4ngda balustraden, d\u00e5 han snubblar eller halkar och faller utf\u00f6r stupet, ner i avgrunden. Omedelbara s\u00f6kanden ig\u00e5ngs\u00e4tts, men klippv\u00e4ggen \u00e4r brant och endast bergskl\u00e4ttrare kan unds\u00e4tta Hugo. P\u00e5 morgonen, efter en strapatsriknatt och fruktl\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6k att hitta den som man f\u00f6rmodar omkommit \u00e5terfinns kroppen som hissas upp av r\u00e4ddnings-manskapet. Kroppen f\u00f6rs ner till hamnen f\u00f6r vidare transport till Neapel, men eftersom Vesuvius just haft ett utbrott med hundratals begravda \u00e5tg\u00e5r alla resurser till detta, varf\u00f6r transporten till Neapel f\u00f6rsenas. Kroppen l\u00e4ggs i en zinkkista som f\u00f6rseglas, denna kista i sin tur l\u00e4ggs i en kista av ek med ornamenten H.M. i v\u00e4ntan p\u00e5 vidare transport till Sverige handhas kistan av Brittish Cemetary i Neapel. Den 18:de maj lastas kistan slutligen ombord p\u00e5 det nederl\u00e4ndska \u00e5ngfartyget Castor.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Efter n\u00e5gra veckor till sj\u00f6ss kommer kistan till G\u00f6teborg f\u00f6r vidare transport med t\u00e5g till Kilsmo station n\u00e5gra mil fr\u00e5n Segersj\u00f6. Den glade, musikaliske och rikt beg\u00e5vade Hugos resa \u00e4r till \u00e4nda. Den 18:de juni begravas Hugo vid familjegraven p\u00e5 L\u00e4nn\u00e4s kyrkog\u00e5rd, men hans dikter och hans s\u00e5nger lever kvar. Materialet till denna sammanst\u00e4llning \u00e4r h\u00e4mtat ur Segersj\u00f6s familjearkiv som idag finns deponerat p\u00e5 riksarkivet.<\/p>\n\n\n\n<p>Robert Montgomery-Cederhielm<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den 27:e april 1872 \u00e4r en vacker, varm v\u00e5rdag p\u00e5 Segersj\u00f6. Robert och Cecilia (f\u00f6dd Nordenfeldt) tar som vanligt emot dagens brevsk\u00f6rd i salongen. Barnen Margaretha och Johan-Arthur leker i ett angr\u00e4nsande rum. Ett av breven b\u00e4r svenska konsulatet i Rom\u2019s stolta sigill och mamma Cecilia hoppas d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r h\u00e4lsningar fr\u00e5n sin \u00e4lskade &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=80\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dHugo Montgomery-Cederhielm (1847-1872)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/80"}],"collection":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=80"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/80\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":183,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/80\/revisions\/183"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=80"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}