{"id":75,"date":"2018-12-18T09:38:02","date_gmt":"2018-12-18T09:38:02","guid":{"rendered":"http:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=75"},"modified":"2023-11-26T10:30:04","modified_gmt":"2023-11-26T09:30:04","slug":"robert-nils-germund-montgomery-cederhielm-1820-1888","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=75","title":{"rendered":"Robert Nils Germund Montgomery-Cederhielm (1820-1888)"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"
Robert Nils-Germund Montgomery-Cederhielm.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Robert Nils Germund \u00e4r en av sl\u00e4ktens starka m\u00e4n som hade m\u00e5nga str\u00e4ngar p\u00e5 sin lyra. Han startade med en milit\u00e4r karri\u00e4r, fortsatte som gods\u00e4gare\/brukspatron, men var samtidigt kommunal- och rikspolitiker samt industrialist.<\/p>\n\n\n\n

Barndomen och milit\u00e4r\u00e5ren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Robert Nils Germund var Josias och Mathilda Orozcos f\u00f6rstf\u00f6dde och ende son. Han f\u00f6ddes i Stockholm 1820 och v\u00e4xte upp i staden Stockholm och p\u00e5 Segersj\u00f6. N\u00e4r Josias dog 1825 flyttade Mathilda och barnen till Stora Fr\u00f6sunda men spenderade somrarna p\u00e5 Segersj\u00f6. N\u00e4r Robert Nils Germund var 13 \u00e5r d\u00f6r hans farmor, friherrinnan M\u00e4rta Ulrika Montgomery-Cederhielm, och han \u00e4rver allt. Han f\u00f6ds och fostras in i rollen som fiedekommisarie och familjens \u00f6verhuvud. Som m\u00e5nga av v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der skolas han in med en milit\u00e4r karri\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Men f\u00f6rst tog han studenten i Uppsala 1837, tog examen f\u00f6r intr\u00e4de i konungens kansli f\u00f6r att d\u00e4refter b\u00f6rja vid Livgardet till h\u00e4st 1840. 1844 l\u00e4mnar han den milit\u00e4ra banan f\u00f6r att \u00e4gna sig heltid \u00e5t sina egendomar. Detta \u00e4r dessutom det \u00e5r d\u00e5 han gifter sig med Cecilia Nordenfeldt, fr\u00e5n Bj\u00f6rneborgs bruk i V\u00e4rmland. En stark personlighet som mycket snabbt v\u00e4xer in i rollen som maka, husmor och h\u00e4rskarinna p\u00e5 Segersj\u00f6, men ocks\u00e5 f\u00f6ljer Robert Nils Germund under l\u00e4ngre Stockholmsvistelser i samband med riksdagsarbete.<\/p>\n\n\n\n

Politikern<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Efter sin milit\u00e4ra karri\u00e4r \u00e4gnar sig Robert Nils Germund helt och h\u00e5llet \u00e5t sina \u00e4gor men ocks\u00e5 \u00e5t politiken och att driva industriprojekt i n\u00e4romr\u00e5den. Robert Nils Germund var en aktiv deltagare i Riddarhusets \u00f6verl\u00e4ggningar under samtliga st\u00e5ndsriksdagar fr\u00e5n och med 1847-1848 \u00e5rs riksdag och tillh\u00f6rde i regel statsutskottet. Han var en av dem som motsatte sig representationsreformen 1866 (\u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n st\u00e5ndsriksdag till tv\u00e5kammarriksdag), men kom att forts\u00e4tta som riksdagsman \u00e4ven efter denna, \u00e4nda fram till sin d\u00f6d, d\u00e5 som ledamot av f\u00f6rsta kammaren, invald i \u00d6rebro l\u00e4ns valkrets.<\/p>\n\n\n\n

Starkt konservativ f\u00f6respr\u00e5kade han nitiskt sparsamhet i statsfinanserna samt frihandel \u2013 vid ett tillf\u00e4lle 1887 var han s\u00e5 sjuk att han inte sj\u00e4lv kunde ta sig till plenisalen, men s\u00e5g d\u00e5 till att han blev buren dit s\u00e5 att han kunde r\u00f6sta emot inf\u00f6randet av spannm\u00e5lstullar. Han tillh\u00f6rde de ledande i den grupp i f\u00f6rsta kammaren (Lantmannapartiets filial) som samarbetade med andra kammarens Lantmannaparti. Samtidigt som han var engagerad p\u00e5 riksplanet var han ocks\u00e5 ledamot av \u00d6rebro l\u00e4ns landsting 1864-1887, vars ordf\u00f6rande han var 1869-1870 och fr\u00e5n 1872. Han anlitades av regeringen f\u00f6r ett flertal utredningar, till exempel skatteregleringskommitt\u00e9n 1879-1883.<\/p>\n\n\n\n

Industrialisten<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Hj\u00e4lmaren, som Segersj\u00f6 l\u00e5g vid, har haft ett h\u00f6gre vattenst\u00e5nd \u00e4n i v\u00e5ra dagar och initiativ till att genomf\u00f6ra s\u00e4nkningen av Hj\u00e4lmaren, togs fl era g\u00e5nger under 1800-talet av gods\u00e4gare i trakten och Robert Nils Germund var en av de drivande. Syftet var att ut\u00f6ka jordarealen f\u00f6r att effektivisera jordbruket. Det skulle ta flera decennier och upprepade f\u00f6rs\u00f6k innan projektet kunde genomf\u00f6ras. Motst\u00e5ndare till projektet var f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r vattenverken vid utloppet och sj\u00f6farten p\u00e5 Hj\u00e4lmaren och de var inte intresserade av att f\u00f6rst\u00f6ra denna verksamhet.<\/p>\n\n\n\n

Debatter och diskussioner om metod, nyttan, finansiering etc p\u00e5gick l\u00e4nge men 1864 etablerades Hj\u00e4lmaren och Kvismarens Sj\u00f6s\u00e4nkningsbolag och efter en l\u00e4ngre r\u00e4ttslig pr\u00f6vning erh\u00f6lls ett riksdagsbeslut som b\u00e5de godk\u00e4nde s\u00e4nkningsprojektet och tillstyrkte finansiering. 1888 var s\u00e4kningen f\u00e4rdig och man hade d\u00e5 skapat 19000 HA torrlagd mark. Hj\u00e4lmarens medelvattenst\u00e5nd s\u00e4nktes med \u00f6ver en meter och frodiga \u00e5krar tog st\u00f6rre plats i landskapet. Redan vid grundandet av bolaget 23 juni 1864 valdes Robert Nils Germund till dess styrelsordf\u00f6rande. Att s\u00e4nkningen var till f\u00f6rdel f\u00f6r Segersj\u00f6 framg\u00e5r av nedanst\u00e5ende kartbild som visar landvinningen runt Hj\u00e4lmaren.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Samtidigt p\u00e5gick utdikningar och andra sj\u00f6s\u00e4kningsprojekt i hela landet i syfte att effektivisera jordbruket. \u00c5krar tog \u00e4ngarnas plats. Till att b\u00f6rja med verkade Hj\u00e4lmare s\u00e4nkning lyckat. Havren v\u00e4xte mansh\u00f6g p\u00e5 de gamla v\u00e5t\u00e4ngarna. Snart nog kom emellertid vattenproblemen tillbaka. In p\u00e5 1900-talet blev allt mer frekventa \u00f6versv\u00e4mningar ett problem. Markytan hade sjunkit genom bortodling. N\u00e4r mulljorden fr\u00e5n sj\u00f6bottnen kommer i kontakt med luftens syre oxiderar den och vid mitten av 1900-talet hade jorden sjunkit i medeltal ungef\u00e4r en meter<\/p>\n\n\n\n

Under samma epok introduceras j\u00e4rnv\u00e4gen och transporter till sj\u00f6ss fick en annan betydelse. I trakten av Rimbo, dvs norr om Stockholm n\u00e4ra Lindholmens g\u00e5rd togs de f\u00f6rsta stegen f\u00f6r att skapa en j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse utg\u00e5ende fr\u00e5n Stockholm och ut i Roslagen. Ett j\u00e4rnv\u00e4gsbolag bildades och 1885 \u00f6ppnades den smalsp\u00e5riga j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6r trafik. Redan vid den konstituerande st\u00e4mman i februari 1882 valdes Robert Nils Germund till styrelsens ordf\u00f6rande. Han var mycket drivande i detta projekt och pr\u00e4glade mycket av resultatet. Vid den h\u00e4r tiden \u00e4gde Robert Nils Germund inte bara Segersj\u00f6 och Lindholmen men 1877 hade han k\u00f6pt Djursholms godset. De olika socknarna utmed den t\u00e4nkta str\u00e4ckningen av j\u00e4rnv\u00e4gen var i olika omfattning postiva s\u00e5 de slutgiltiga besluten och starten av byggandet drog ut p\u00e5 tiden. Djursholmsgodset l\u00e5g i Danderyds socken och f\u00e4rgade inst\u00e4llningen i debatten \u2013 Danderyd var den mest positiva socknen i j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n

Den 19 december 1885 kunde Stockholm \u2013 Rimbo j\u00e4rnv\u00e4g invigas. Invigningen f\u00f6rr\u00e4ttades av kung Oscar II. \u201dL\u00e4nge skall minnet av dena dag fortleva hos Roslagens inv\u00e5nare\u201d var ett yttrande av Robert Nils Germund och m\u00e5nga inst\u00e4mde. De f\u00f6rsta 4 loken fick heta ortnamn som Stockholm och Rimbo men ganska snart efter invigningen beh\u00f6vdes flera och st\u00f6rre lok. De fick pampiga namn som \u201dR Montgomery-Cederhielm\u201d \u201dGustav Wasa\u201d osv. Historien om Roslagsbanan g\u00e5r att studera p\u00e5 andra platser men utan tvivel bidrog Robert Nils Germund till att detta industriprojekt blev av och att det var s\u00e5 livskraftigt att Roslagsbanan fortfarande finns kvar som ett mycket aktivt kommunikationsmedel \u00e4n idag.<\/p>\n\n\n\n

Gods\u00e4garen och familjefadern<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Robert Nils Germund \u00e4gde Segersj\u00f6 fideikommiss och i och med att hans farmor Margareta Ulrika Cederhielm dog (1833) s\u00e5 \u00e4rvde han Lindholmen. Han f\u00f6rvaltade sina egendomar p\u00e5 ett mycket bra s\u00e4tt och under hans \u00e5r ut\u00f6kades egendomarna med Djursholms slott (1877), Solentunaholm, Stora Ekeby samt huset nr 19 vid Grevturegatan i Stockholm. Syftet med k\u00f6pet av Djursholm var att sonen Robert skulle arrendera det och bos\u00e4tta sig d\u00e4r. \u00c4ldste son-sonen, dvs John Montgomery-Cederhielm f\u00f6ddes p\u00e5 slottet 1881. Robert Nils Germund titulerades \u201dBrukspatron\u201d d\u00e5 det under hans tid fanns ett tegelbruk p\u00e5 Segersj\u00f6s \u00e4gor. Han f\u00f6rde ett regemente p\u00e5 sina gods enligt den gamla patrialkaliska modellen.<\/p>\n\n\n\n

Robert Nils Germund sj\u00e4lv bodde f\u00f6ljaktligen aldrig p\u00e5 Djursholms slott utan snarare p\u00e5 Segersj\u00f6, Lindholmen eller i v\u00e5ningen i Stockholm. Lindholmens huvudbyggnad brann ned och Robert Nils Germund l\u00e4t 1884 bygga den nuvarande huvudbyggnaden. P\u00e5 byggnaden finns d\u00e4rf\u00f6r familjerna Montgomerys och det Nordenfeldtska sl\u00e4ktvapen (fasadens framsida).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst i och med Robert Nils Germund s\u00e4kras sl\u00e4kten med namnet i Sverige. Tidigare generationer har enbart lyckats s\u00e4tta en gosse till v\u00e4rlden som kunnat b\u00e4ra namnet vidare (Robert den sturske var ensam son, hans son Josias var den ende sonen som fick barn och Robert Nils Germund sj\u00e4lv var den ende sonen), men Robert Nils Germund och Cecilia Nordenfeldt fick 10 barn varav flera gossar. Den \u00e4ldste, Hugo, var den blivande fiedekommisarien men en tragisk olycka gjorde att han gick bort (se personbeskkrivningen p\u00e5 anann plats p\u00e5 hemsidan). D\u00e4rf\u00f6r blev det i st\u00e4llet den n\u00e4st\u00e4ldste, Robert och hans maka Emelie som flyttade in p\u00e5 Segersj\u00f6 efter Robert Nils Germund.<\/p>\n\n\n\n

Robert Nils Germund, led som fler av v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der av podager, eller gikt, och gick bort 1888. D\u00f6dsboet s\u00e5lde d\u00e4refter Djursholmsgodset till ett konsortium som startade skapandet av Djursholms villastad. Det s\u00e4gs att den nyblivne fideskommisarien Robert och hans Emelie inte trivdes p\u00e5 slottet \u2013 det var kallt och att det var ett av sk\u00e4len till att man s\u00e5lde det. Konsortiet leddes av Henrik Palme och bland de aktiva finner vi ocks\u00e5 grosshandlaren Emil Egnell, dvs en stamfader till Claes Egnell (en av de 12 Segersj\u00f6kusinerna).<\/p>\n\n\n\n

Robert Nils Germund var ocks\u00e5 den f\u00f6rste fidekommisarien som begravdes i familjgraven p\u00e4 kyrkog\u00e5rden i L\u00e4nn\u00e4s. Hans far Josias \u00e4r begravd i sin mammas, dvs. Cederhielmska familjegraven i Klara kryka i Stockholm. Hans farfar Robert \u201dden sturske\u201d \u00e4r begravd p\u00e5 Orkesta kyrkog\u00e5rd (n\u00e4ra Lindholmen) och John, dvs. v\u00e5r anfader begravdes i sin sv\u00e4rmors familjegrav, den Bedoirska familjegraven, Maria Kyrka p\u00e5 S\u00f6der i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Sammanst\u00e4llt av John Montgomery 2012<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Robert Nils Germund \u00e4r en av sl\u00e4ktens starka m\u00e4n som hade m\u00e5nga str\u00e4ngar p\u00e5 sin lyra. Han startade med en milit\u00e4r karri\u00e4r, fortsatte som gods\u00e4gare\/brukspatron, men var samtidigt kommunal- och rikspolitiker samt industrialist. Barndomen och milit\u00e4r\u00e5ren Robert Nils Germund var Josias och Mathilda Orozcos f\u00f6rstf\u00f6dde och ende son. Han f\u00f6ddes i Stockholm 1820 och v\u00e4xte upp … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dRobert Nils Germund Montgomery-Cederhielm (1820-1888)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/75"}],"collection":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=75"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/75\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":990,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/75\/revisions\/990"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=75"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}