{"id":67,"date":"2018-12-18T09:19:07","date_gmt":"2018-12-18T09:19:07","guid":{"rendered":"http:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=67"},"modified":"2025-09-08T09:44:04","modified_gmt":"2025-09-08T08:44:04","slug":"mathilda-orozco-montgomery-cederhielm-1796-1863","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=67","title":{"rendered":"Mathilda Orozco Montgomery-Cederhielm (1794-1863)"},"content":{"rendered":"\n<p>En kulturpersonlighet som roade, tjusade och charmerade i svenska salonger. Tegn\u00e9r till\u00e4gnade henne en personlig dikt, kallad \u201dMathilda\u201d och som tons\u00e4ttare, harp- och pianospelandes, s\u00e5ngerska och sk\u00e5despelare ben\u00e4mndes hon n\u00e4ktergalen fr\u00e5n Arnos dal \u2013 det var grevinnan Mathilda Montgomery-Cederhielm. Tiden n\u00e4r det h\u00e4nde var n\u00e4r Sverige fick en ny monark (Karl XIV Johan valdes till kung i Sverige och i Norge 1818) och Mathilda sj\u00f6ng duett med kronprinsen, som \u00e4ven han \u00e4lskade musik. Sl\u00e4kten Montgomerys hittills mest k\u00e4nda kulturperson \u2013 var kom hon ifr\u00e5n, vem var hon, och vad gjorde hon?<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/01-Mathildatavla-retuscherad-819x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-321\" width=\"484\" height=\"605\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/01-Mathildatavla-retuscherad-819x1024.jpg 819w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/01-Mathildatavla-retuscherad-240x300.jpg 240w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/01-Mathildatavla-retuscherad-768x960.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 484px) 100vw, 484px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>V\u00e5r anfader Josias gifte sig med henne i Wien 1817 \u2013 de flyttade in p\u00e5 Segersj\u00f6 men bodde och levde p\u00e5 fler st\u00e4llen. Mathilda l\u00e4rde sig svenska p\u00e5 kort tid och stod i centrum d\u00e5 de b\u00e5da var ett gener\u00f6st v\u00e4rdpar som h\u00f6ll salong och bj\u00f6d p\u00e5 fester, teater och f\u00f6rest\u00e4llningar i sina hem. M\u00e5nga fester var i v\u00e5ningen i \u00d6rebro, p\u00e5 Segersj\u00f6, i Stockholm och p\u00e5 Stora Fr\u00f6sunda utanf\u00f6r Stockholm. Men hon var ocks\u00e5 4-barnsmor och i v\u00e5ningen p\u00e5 Norra Smedjegatan i Stockholm f\u00f6ddes \u00e4ldste sonen och d\u00e4refter de tre d\u00f6ttrarna. Efter Josias d\u00f6d 1825 bosatte sig Mathilda och de fyra barnen p\u00e5 Stora Fr\u00f6sunda och Segersj\u00f6 bes\u00f6ktes p\u00e5 somrarna. Det var just perioden 1817 till 1839, d.v.s. de 22 \u00e5r som Mathilda Montgomery som var hennes lysande period. 1839 gifte Mathilda om sig och l\u00e4mnade Stockholm och i och med det var hennes intensiva salongs liv avklarat. P\u00e5 en g\u00e5rd i V\u00e4sterg\u00f6tland \u00e4ndrade hon livsstil och blev husmor och ledde arbetet p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Barndomen och flytten till Sverige<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Ung-Mathilda-vid-pianot.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-322\" width=\"335\" height=\"421\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Ung-Mathilda-vid-pianot.jpg 442w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Ung-Mathilda-vid-pianot-238x300.jpg 238w\" sizes=\"(max-width: 335px) 100vw, 335px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Ung Mathilda vid pianot<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Mathilda f\u00f6ddes 1794 i Wien och barndomen var i Florens. Hon ans\u00e5gs vara italienska och ville sj\u00e4lv betraktas som italienska men var spanjorska. Pappan var en \u00e4kta spanjor, b\u00f6rdig fr\u00e5n Bilbao och hette Nicola Blasco Orozco Gomez della Torre della Pena y Xaraveitia \u2013 enligt spansk lag \u00e4gde han r\u00e4tten att kalla sig greve p\u00e5 grund av grevlig h\u00e4rstamning p\u00e5 m\u00f6dernet \u2013 d\u00e4rf\u00f6r kallade sig Mathilda f\u00f6r grevinnan. Mathildas mamma hette Sabina Ulrika von Lederer och var fr\u00e5n \u00d6sterrike. Fadern h\u00e4lsade p\u00e5 n\u00e5gra g\u00e5nger i Sverige, men trivdes inte d\u00e4r. Modern spenderade mer tid i Sverige och efter faderns d\u00f6d 1839 flyttade hon f\u00f6r gott till Sverige. F\u00f6rst bodde hon med Mathilda men senare hos dottersonen, d.v.s. Robert Nils Germund fr\u00e5n det att han satt eget bo, 1844 till hennes d\u00f6d 1851.<\/p>\n\n\n\n<p>Mathilda var vacker, intelligent, musikalisk och utpr\u00e4glad s\u00e4llskapsm\u00e4nniska. Men hon var ocks\u00e5 aktivt troende katolik vilket bland annat innebar att hon tog en helig vecka vid p\u00e5sk.F\u00f6rsta g\u00e5ngen hon dyker upp i v\u00e5r sl\u00e4kts n\u00e4rvaro \u00e4r vid ett ungdomligt m\u00f6te 1811 i Rom. Det \u00e4r 4 svenskar varav en \u00e4r Josias Montgomery Cederhielm som tr\u00e4ffar hela familjen Orozco. Redan d\u00e5 blev s\u00e5v\u00e4l Josias som hans gode v\u00e4n Ridderstolpe mycket intresserade. Samma \u00e5r tr\u00e4ffades de en g\u00e5ng till, nu i Bologna. B\u00e5da blev stormf\u00f6rtjusta, f\u00f6r\u00e4lskade men var fink\u00e4nsliga mot varandra och hade flera sk\u00e4l f\u00f6r att inte fria direkt. Ridderstolpe ans\u00e5g sig inte ha r\u00e5d och Josias hade lovat sin mor att inte gifta sig med n\u00e5gon utl\u00e4ndska och enligt honom kan ingen annan nationalitet uth\u00e4rda klimatet i Norden. D\u00e4rf\u00f6r hann Mathildas f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6re med att arrangera gifterm\u00e5let med Bartolomeo Cenami 1813. Han var 20 \u00e5r \u00e4ldre och de fick en dotter tillsammans (Corinna \u2013 d\u00f6d 1817).Vid Cenamis d\u00f6d 1815 b\u00f6rjar Josias uppvakta Mathilda, f\u00f6rst via modern, men sedan \u00e4ven direkt.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Faktisk, efter flera m\u00e5naders brevv\u00e4xling, s\u00e5 friar Josias samtidigt som han beskriver Sverige, dess klimat och sv\u00e5righeter. Mathilda svarar p\u00e5 samma s\u00e4tt d.v.s. \u00e4r positiv och f \u00f6rklarar sin situation med dottern och att faktiskt dottern \u00e4rvt Cenami samt att Mathilda \u00e4r f\u00f6rmyndare och kan disponera avkastningen f\u00f6rbeh\u00e5llet att om hon gifter om sig s\u00e5 f\u00f6rlorar hon allt. Dessa sv\u00e5righeter beskriver hon bara f\u00f6r att Josias skall k\u00e4nna till dem men sedan avslutar hon med att om dessa sv\u00e5righeter \u201dintet hinder m\u00f6ter fr\u00e5n Er sida, antager jag Edra f\u00f6rslag\u201d. Jublande av lycka \u00e5ker Josias \u00e5ker till Italien och de tr\u00e4ffas i Verona i februari 1817, f\u00f6r att en m\u00e5nad senare gifta sig i Wien (25 mars 1817) med katolsk ritual.<\/p>\n\n\n\n<p>Mitt i dessa h\u00e4ndelser d\u00f6r Mathildas dotter och Mathilda \u00e4rver d\u00e4rmed Cenamis villa n\u00e4ra Lucca som hon inte s\u00e5lde f\u00f6rr\u00e4n 1825.En skr\u00f6na som har ber\u00e4ttats av olika personer men alltid med f\u00f6rbeh\u00e5llet att den troligtvis inte \u00e4r sann \u00e4r att Mathilda blandat samman Montgomery och Ridderstolpe och att n\u00e4r hon utv\u00e4xlade k\u00e4rleksbrev med Montgomery trodde att det var Ridderstolpe \u2013 n\u00e5got fog f\u00f6r detta finns inte utan snarare motsatsen. De flyttar hem till Segersj\u00f6 och h\u00e4r tillbringas nu de f\u00f6rsta lyckliga \u00e5ren. Mathildas mamma flyttar med och pappan kommer och h\u00e4lsar p\u00e5 n\u00e5gra g\u00e5nger. Josias och Mathilda \u00e4r ett gener\u00f6st och g\u00e4stfritt v\u00e4rdpar. Men de lever och verkar inte bara p\u00e5 Segersj\u00f6 utan \u00e4ven i en v\u00e5ning inne i \u00d6rebro. Mathilda, som \u00e4r intelligent och snabb, l\u00e4r sig svenska p\u00e5 3 m\u00e5nader. S\u00e5 sm\u00e5ningom lockar \u00e4ven huvudstaden och de hyr en v\u00e5ning vid Norra Smedjegatan i n\u00e4rheten av katolska kyrkan samt k\u00f6pte Stora Fr\u00f6sunda 1818.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Kulturevenemangen och livet i societeten<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Mathilda g\u00f6r sig k\u00e4nd, inte bara som v\u00e4rdinna, utan \u00e4ven en kulturpersonlighet. P\u00e5 den h\u00e4r tiden gjordes det i salongerna, d.v.s. de privata festarrangemangen d\u00e4r sk\u00e5despel och musicerande och sjungande utgjorde h\u00f6jdpunkter och d\u00e4r damerna och herrarna bland g\u00e4sterna utf\u00f6rde de olika inslagen. I dag hyr vi in professionella personer som sjunger och musicerar och s\u00e5 var det d\u00e5 ocks\u00e5 men dessutom agerade v\u00e4rdparet och g\u00e4sterna sj\u00e4lva f\u00f6r att underh\u00e5lla och roa andra och sig sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett exempel p\u00e5 en tillst\u00e4llning \u00e4r n\u00e4r Josias firade f\u00f6delsedag och det beskrivs av en av deltagarna \u2013 Ulrika Charlotta Chronstedt \u2013 delar \u00e5terges nedan:Den 16 Maj. Denna h\u00f6gtidsdag var mycket rolig. Halv sex samlades alla hos Montgomerys, d\u00e4r gamla frun tog emot (Mathildas mamma). Sedan hela societeten var kommen f\u00f6rdes damerna parvis till en stor festlokal vid Stora Torget i \u00d6rebro, d\u00e4r vid intr\u00e4det ett stort vackert tempel syntes och bredvid flera rader med b\u00e4nkar f\u00f6r \u00e5sk\u00e5dare. Sk\u00e5despelet b\u00f6rjar med de fyra \u00e5rstiderna p\u00e5 piedestaler samt olika attityder; Oskulden, V\u00e4nskapen och hoppet (alla spelade av g\u00e4ster). Under en sakta musik g\u00f6r Mathilda entr\u00e9 och utf\u00f6r mimiska r\u00f6relser och \u00f6ppnar en Pandoras ask d\u00e4r hon finner Hoppet, som var utm\u00e4rkt med ett litet barn som hon r\u00e4cker \u00f6ver till Josias. Det senare tolkas av sv\u00e4gerskan, Malla Silverstolpe, s\u00e5som ett s\u00e4tt att v\u00e4cka f\u00f6rhoppningar om vad som komma skall. Efter detta deklamerar \u00e5rstiderna verser och slutligen s\u00e5 b\u00f6rjar baletten. Festen avslutades och sedan gick man p\u00e5 bal hemma hos Montgomerys. Balen fortgick med mat och dans hela kv\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n<p>I samband med barnens ankomst bodde man mer i Stockholm och det blir en lysande tid f\u00f6r Mathilda. Hon f\u00f6rstod att h\u00e5lla salong enligt gammal stil; hon samlade kring sig en skara av allt vad samtiden erbjuder inom litteraturen, konsten och politiken och hon underh\u00f6ll sina g\u00e4ster med spirituell konversation, s\u00e5ng och musik. Snart hade Mathilda knutit v\u00e4nskapsband med n\u00e5gra av d\u00e5tidens h\u00f6gsta societetens damer, grevinnan Charlotte Bj\u00f6rnstjerna, friherrinnan Charlotte \u00c5kerhielm. Med dessa kom Mathilda in i den s\u00e5 kallade von Brinkmanska \u201dseraljen\u201d vilket innebar tillg\u00e5ng till ett aktivt och angen\u00e4mt s\u00e4llskapsliv d\u00e4r underh\u00e5llande samtal, s\u00e5ng och musik, \u201djeux-d\u2019esprits\u201d (spel) och \u201dtableaux.vivants\u201d (sm\u00e5 sk\u00e5despel) utgjorde f\u00f6rstr\u00f6elserna. Ofta tr\u00e4ffades s\u00e4llskapet hos Mathilda och bj\u00f6ds d\u00e5 inte bara p\u00e5 hennes f\u00f6rtjusande s\u00e5ng utan \u00e4ven p\u00e5 en eller annan av dessa levande tavlor.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>En av Mathildas varmaste beundrare Lord Benjamin Bloomfield, general och den Engelske ministern vid svenska hovet, beskriver en av dessa soar\u00e9er s\u00e5som best\u00e5endes av tre tabl\u00e5er. I den avslutande, tredje tabl\u00e5n upptr\u00e4der Mathilda sj\u00e4lv. Hon sjunger och spelar harpa ackompanjerad av en fl\u00f6jt. Lord Bloomfield och Mathilda hade tr\u00e4ffats redan i Italien men \u00e5terknutit bekantskapen d\u00e5 Lorden fick tj\u00e4nstg\u00f6ring i Stockholm 1823. Han bes\u00f6ker ocks\u00e5 Segersj\u00f6 och uttrycker sin f\u00f6rtjusning i sina memoarer; de vackra parkanl\u00e4ggningarna och hur fantastiskt allting var h\u00e5llet s\u00e5v\u00e4l inom- som utomhus. Redan under hennes f\u00f6rsta \u00e5r i Sverige hade hon blivit bekant med den d\u00e5varande kronprinsen, senare kung Oscar I, s\u00e5som varm \u00e4lskare av musik, beundrade hennes s\u00e5ng och stundom g\u00e4stade det Montgomery-Cederhielmska hemmet, d\u00e4r han sj\u00f6ng duett med den vackra v\u00e4rdinnan.<\/p>\n\n\n\n<p>Livet i kulturen tar fart i samband med \u00e5ren p\u00e5 Stora Fr\u00f6sunda (fr\u00e4mst som \u00e4nka, d.v.s. efter Josias bortg\u00e5ng 1825). Det var under dessa \u00e4nke\u00e5r som hon umg\u00e5s med Tegn\u00e9r, Franz\u00e9n, von Brinkman och B\u00f6ttinger, och det var d\u00e5, som hon, hon enligt von Brinkmans, som hon var en s\u00e5 g\u00e4rna sedd g\u00e4st vid hovet. Det var sommaren 1823 som Tegn\u00e9r f\u00f6rsta g\u00e5ngen g\u00e4stade Mathildas hem, p\u00e5 Stora Fr\u00f6sunda. Han blev tjusad av hennes mjuka \u00e4lskv\u00e4rda v\u00e4sen, hennes ljuvliga s\u00e5ng och icke minst, hennes behagliga yttre. I januari 1824 skrev han sin hyllningsdikt \u2013 \u201dMathilda\u201d:<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-verse\"><em>Uti en rosenbuske satt<br>en n\u00e4ktergal<br>och sj\u00f6ng uti Italiens natt<br>i Arnos dal<\/em><\/pre>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-verse\"><em>Och v\u00e4gen lyddes, v\u00e4stanvind<\/em><br><em>knappt anden drog,<\/em><br><em>Och r\u00f6dare blef rosens kind,<\/em><br><em>n\u00e4r f\u00e5gelns slog.<\/em>  <br><\/pre>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-verse\"><em>D\u00e5 drog en vikingson f\u00f6rbi,<\/em> <br><em>en g\u00e4st fr\u00e5n Nord<\/em>   <br><em>Det rosenst\u00e5nd med f\u00e5geln i<\/em>   <br><em>tog han ombord<\/em> <\/pre>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-verse has-text-align-left\">Nu st\u00e5r den ros i nordanvind,<br>st\u00e5r midt i sn\u00f6n<br>lik rodnan p\u00e5 en sk\u00f6nhets kind<br>men mera sk\u00f6n. <\/pre>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-verse has-text-align-left\"><em>Och n\u00e4ktergalen sl\u00e5r sin drill<\/em><br>till nordlands-ljud;<br>det l\u00e5ter som valdthorn till<br>ett segerbud <\/pre>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-verse\"><em>Du S\u00f6derns purpurkrona, brinn<\/em><br><em>p\u00e5 Nordanfj\u00e4ll&nbsp;<\/em> <br><em>du S\u00f6derns tr\u00e5nadssuck, f\u00f6rsvinn <\/em>&nbsp;<br><em> vinterkv\u00e4ll<\/em> <\/pre>\n\n\n\n<p>Mathildas kulturbidrag var inte bara att arrangera och framf\u00f6ra utan hon skrev ocks\u00e5 p\u00e5 vers och prosa samt tonsatte. Man har av henne (anonymt utgivet och aldrig i bokhandeln tillg\u00e4ngligt) \u201dVid Julbrasan f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan\u201d, med bilagor av ord och musik \u2013 b\u00e5da av henne \u2013 till \u201dDen Bedragne\u201d; likaledes till \u201dLa Serenata Contadinesca con risporta dalla Finestra\u201d samt en Husar-marsch (Norstedt &amp; S\u00f6ner, Stockholm, 1854). \u00c5r 1842 utgav hon \u201dSex S\u00e5nger f\u00f6r Piano\u201d, komponerade och v\u00e4nskapsfullt till\u00e4gnade fr\u00f6ken Marie v. Stedingk. Vid Henry Montgomerys begravning (f\u00f6dd 3\/8 1927, d\u00f6d 15\/5 2010) framf\u00f6rdes \u201dTonerna\u201d, k\u00f6rs\u00e5ng, trumpet och orgel av Mathilda.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Mathilda \u2013 modern och familjen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Med Josias f\u00e5r Mathilda fyra barn:  1820 Robert Nils Germund f\u00f6ds (i v\u00e5ningen i Stockholm), 1822 Mathilde, 1823 Josephine, 1824 Eugenie Och det \u00e4r Robert Nils Germund som \u00e4r fideikommissarien och skall ta \u00f6ver namnet Montgomery-Cederhielm s\u00e5v\u00e4l som alla egendomar efter Josias Cederhielm. Systrarna gifter sig Klingspor, Lindencrona och Liljencrantz. I den grevliga familjen Klingspor ges fler av herrarna tillnamnet Orozco s\u00e5 p\u00e5 det s\u00e4ttet lever Mathildas namn kvar via Mathilde i generationer.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Mathilde-Klingspor-f\u00f6dd-Montgomery-862x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-323\" width=\"558\" height=\"663\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Mathilde-Klingspor-f\u00f6dd-Montgomery-862x1024.jpg 862w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Mathilde-Klingspor-f\u00f6dd-Montgomery-253x300.jpg 253w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Mathilde-Klingspor-f\u00f6dd-Montgomery-768x912.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 558px) 100vw, 558px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Mathilde Klingspor f\u00f6dd Montgomery<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Samtidigt var Mathilda ih\u00e5gkommen i sitt gamla fosterland Italien vilket framg\u00e5r av att hertigen av Lucca, Carl Ludvig af Bourbon 1831 utn\u00e4mner henne till sin \u00e4lskade hustrus \u201dDame de Palais\u201d.I mars 1825 d\u00f6r Josias (begravd i den Cederhielmska familjegraven i S:ta Clara kyrka)Som \u00e4nka och ekonomiskt f\u00f6rs\u00f6rjd av sin sv\u00e4rmor inf\u00f6ll nu \u00e4nke\u00e5ren p\u00e5 Stora Fr\u00f6sunda. Det var under dessa \u00e4nke\u00e5r p\u00e5 Stora Fr\u00f6sunda som mycket av kultur och societetslivet infaller. Somrarna tillbringas dels p\u00e5 Segersj\u00f6 men \u00e4ven p\u00e5 badorter, s\u00e5som Norrt\u00e4lje, Marstrand, Varberg, osv. Efter att Mathildas pappa d\u00f6tt 1839 bor Mathildas mamma grevinnan Orozco permanent i Sverige.\u00c5r 1833 d\u00f6r friherrinnan M\u00e4rta Ulrika Montgomery-Cederhielm (som d\u00e4rmed \u00f6verlevt sin man Robert \u201dden sturske\u201d som dog 1798 med 35 \u00e5r). Mathildas son Robert Nils Germund d\u00e5 endast 13 \u00e5r gammal \u00e4rver nu resten av de Cederhielmska egendomarna och 1844 n\u00e4r han utbildats och tar \u00f6ver bos\u00e4tter han sig p\u00e5 Segersj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Avslutning<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Mathilda gifter om sig 1839, i Paris, med Carl Fredrik Gyllenhaal och l\u00e4mnar ganska snart Stockholm och d\u00e4rmed Stora Fr\u00f6sunda. De bos\u00e4tter sig p\u00e5 g\u00e5rden \u00d6landa i V\u00e4sterg\u00f6tland (Istrum). 1849 s\u00e4ljer Gyllenhaals \u00d6landa och flyttar till Stora Ekeby, Rytterns socken i V\u00e4stmanland. Mathilda d\u00f6r 1863, jordf\u00e4stning enligt katolsk ritual i Rytterns kyrka \u2013 d\u00e4refter f\u00f6rdes stoftet till Segersj\u00f6 d\u00e4r kistan nedsattes i den Montgomery-Cederhielmska familjegraven (L\u00e4nn\u00e4s kyrka).Carl-Fredrik Gyllenhaal s\u00e5lde Store Ekeby till styvsonen d.v.s. Robert Nils Germund som senare s\u00e5lde den g\u00e5rden f\u00f6r att finansiera k\u00f6pet av Djursholms gods. Carl-Fredrik gifte om sig tv\u00e5 g\u00e5nger och dog 1910 i 96 \u00e5r \u00e5lder, och slutligen kan vi ber\u00e4tta om det l\u00e4nga \u00e4ktenskapsbandet (se nedan).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cDet l\u00e5nga \u00e4ktenskapsbandet\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u201cP\u00e5 1790-talet levde i Biscaya en f\u00f6rn\u00e4m man, den spanske envoy\u00e9n och generaluvern\u00f6ren Nicolas Blasco de Orosco Gomez de la Torre de la Pena. Han blev far till Mathilda Beatrix Valeria Maria della Trinita de Orozco, som f\u00f6ddes 1794.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 1813 gifte hon sig f\u00f6rsta g\u00e5ngen och d\u00e5 med toscanske \u00f6verhovstallm\u00e4stare och senatorn Bartholomeo Cenami.Men redan 1815 \u2013 vid endast 19 \u00e5rs \u00e5lder \u2013 blev hon \u00e4nka. 1817 gifte hon sig med den svenske \u00f6versten Josias Montgomery-Cederhielm. Sedan de varit gifta i 8 \u00e5r avled \u00f6versten, men 1839 gifte Mathilda sig f\u00f6r tredje g\u00e5ngen och d\u00e5 med den 18 \u00e5r yngre svenske kammarherren Carl Alexander Fredrik Gyllenhaal. Mathilda och Gyllenhaal voro lyckligt gifta i 24 \u00e5r till \u00e5r 1863 d\u00e5 Mathilda dog.<\/p>\n\n\n\n<p>Gyllenhaal aktade sig emellertid icke f\u00f6r rov att \u2013 sedan han mellan \u00e5ren 1864 och 1892 varit gift med Eva Ulrika Charlotte Lagercrantz \u2013 vid 91 \u00e5rs \u00e5lder \u00e5r 1905 gifta om sig med Axelina Sophia Ahlstedt, som var 52 \u00e5r yngre \u00e4n sin man. Gyllenhaal dog 1910 vid 96 \u00e5r \u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n<p>Redan 1911 skyndade sig \u00e4nkan Gyllenhaal att gifta om sig med den 20 \u00e5r yngre postassistenten Carl Rudolf Bertil Walter von H\u00fclphershausen, f\u00f6dd 1886. Mellan Axelinas b\u00e5da m\u00e4n (Gyllenhaal och von H\u00fclphershausen) var det allts\u00e5 inte mindre \u00e4n 72 \u00e5r. I \u00e5tskilliga \u00e5r var sen Axelina gift med von H\u00fclphershausen till hon omsider avled. Men von H\u00fclphershausen gav sig ingen ro f\u00f6rr\u00e4n han fann en ny hustru. Hon hette Aina Thulin. De fingo barn och levde lyckliga tills slutligen von H\u00fclphershausen dog. Aina, som inte l\u00e4ngre lever, var den slutliga l\u00e4nken i ett \u00e4ktenskap som p\u00e5g\u00e5tt fr\u00e5n \u00e5r 1815 d\u00e5 Cenami gifte sig med Mathilda f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen och som i och med hennes bortg\u00e5ng slutligen kommit till ro.<\/p>\n\n\n\n<p>Sl\u00e4ktanekdot nedtecknad av Carl-Fredrik Thulin, god v\u00e4n till och vidaref\u00f6rmedlat av Jack Junell, barnbarns barn till William Montgomery som var son till Robert Nils-Germund Montgomery, i sin tur son till Josias och Mathilda.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Persongalleri<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Mathilda Oroszco Montgomery 1794-1863<\/p>\n\n\n\n<p>Bartolomeo Cenami 1775 \u2013 1815<\/p>\n\n\n\n<p>Mathildas och Cenamis dotter Rose Isoline (kallad Corinee) 1815 \u2013 1817<\/p>\n\n\n\n<p>Josias Montgomery-Cederhielm 1785 \u2013 1825<\/p>\n\n\n\n<p>      <\/p>\n\n\n\n<p>    <\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\">Sammanst\u00e4llt av John Montgomery 2011<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En kulturpersonlighet som roade, tjusade och charmerade i svenska salonger. Tegn\u00e9r till\u00e4gnade henne en personlig dikt, kallad \u201dMathilda\u201d och som tons\u00e4ttare, harp- och pianospelandes, s\u00e5ngerska och sk\u00e5despelare ben\u00e4mndes hon n\u00e4ktergalen fr\u00e5n Arnos dal \u2013 det var grevinnan Mathilda Montgomery-Cederhielm. Tiden n\u00e4r det h\u00e4nde var n\u00e4r Sverige fick en ny monark (Karl XIV Johan valdes till &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=67\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dMathilda Orozco Montgomery-Cederhielm (1794-1863)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/67"}],"collection":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=67"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/67\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1095,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/67\/revisions\/1095"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=67"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}