{"id":52,"date":"2018-12-18T08:55:51","date_gmt":"2018-12-18T08:55:51","guid":{"rendered":"http:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=52"},"modified":"2019-01-16T19:00:24","modified_gmt":"2019-01-16T18:00:24","slug":"malla-montgomery-g-silfverstolpe-1782-1861","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=52","title":{"rendered":"Malla Montgomery g. Silfverstolpe (1782-1861)"},"content":{"rendered":"\n<p>Jag har l\u00e4st Malla\u00b4s memoarer p\u00e5 1.300 sidor, utgivna av Malla Grandison 1909-1911. Jag har&nbsp; f\u00e5tt information om att det finns en bok som \u00e4r en direkt avskrift av Malla`s egna handskrivna \u201ddagb\u00f6cker\u201d (som hon f\u00f6rvarade i bruna pappersp\u00e5sar) Den har jag ej hittat.&nbsp; Det var inte l\u00e4tt att reda ut alla sl\u00e4ktf\u00f6rh\u00e5llanden och v\u00e4nskapsband, dessutom alla namn p\u00e5 diverse g\u00e5rdar och gods. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att kraftigt minska ner texten till rimlighetens gr\u00e4ns, s\u00e5 att Ni f\u00e5r n\u00e5gon uppfattning av den m\u00e5ngsidiga sl\u00e4ktingen. Jag har \u00e4ven h\u00e4mtat uppgifter fr\u00e5n n\u00e4tet: Historiesajten , Wikipedia , fr\u00e5n Sveriges radio \u201dRomantiskt m\u00f6te\u201d inspelat 1982 och Bygdebladet 1994.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Introduktion<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Malla var k\u00e4nd i kulturella kretsar p\u00e5 1820-talet och s\u00e5 \u00e4n idag. \u201dHon var samlande och sammanh\u00e5llande<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_3.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-53\" width=\"196\" height=\"259\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_3.jpg 350w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_3-228x300.jpg 228w\" sizes=\"(max-width: 196px) 100vw, 196px\" \/><figcaption>Malla Silverstolpe<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>l\u00e4nk inom de svenska romantiska kretsarna och skapade den mest ber\u00f6mda litter\u00e4ra salongen i Sverige\u201d Hon h\u00f6ll \u201dfredagsafton\u201d i Uppsala, efter exempel fr\u00e5n de franska salongerna. De dominerande namnen var Erik Gustaf Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom, Carl Love Almqvist, Esaias Tegner, Johan Olof Wallin och Jenny Lind.Dessa \u201dlitter\u00e4ra aftnar\u201d p\u00e5gick fram till Geijers\u00b4s flytt till Stockholm i mitten av 1840- talet.&nbsp; Dess h\u00f6jdpunkt varade under 1820-30.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Barndomen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Malla f\u00f6ddes 1782 i Finland p\u00e5 Raseborg vilket var hennes far\u00b4s \u201dDen Sturske\u201d Robert Montgomery\u00b4s bostad, som \u00f6verste vid Nylands dragoner. Hennes mor Charlotte Rudbeck dog n\u00e5gra m\u00e5nader efter hennes f\u00f6delse.Malla hade m\u00e5nga halvsyskon dels fr\u00e5n sin mors sida: Gustava 1767, Sara och fr\u00e5n sin fars sida: Marguerite 1766, Henrietta 1771, Augusta 1772, Eva 1773, Henry 1778. Senare \u00e4ven Josias 1785. Henry blev henne mycket k\u00e4r, tyv\u00e4rr avled han 1785 i m\u00e4sslingen.N\u00e4r Malla var 1,5 \u00e5r l\u00e4mnade hennes far Finland med 3 av barnen ( 5 av barnen var redan installerade hos Familjen Rudbeck p\u00e5 godset Edsberg utanf\u00f6r Stockholm). \u00d6verfarten fr\u00e5n Finland blev dramatisk pga h\u00e5rd storm. Strandsatta tvingades de s\u00f6ka l\u00e4 bakom en liten klippa i tre dygn. Malla b\u00e4ddades in i en enbuske, som omsveptes av faderns sl\u00e4ngkappa. Maten var knapp och Malla blev matad med skorpor smulade i kaffe. Malla kom att bo hos sin mormor till sitt gifterm\u00e5l 1804. Hon var inte speciellt lydig utan ganska oppositionell. Hennes s\u00e4llskap var mestadels \u00e4ldre personer. Hon hade sv\u00e5righeter att komma \u00f6verens med j\u00e4mn\u00e5riga barn. Hennes livlighet, egensinnighet och samtidigt hennes k\u00e4nslighet, ledde ibland till \u201dutbrott\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Malla\u00b4s \u201dskolg\u00e5ng\u201d var oregelbunden. I hemmet fanns guvernant Zelia och pr\u00e4sten Sundstrand. Malla l\u00e4rde sig franska, senare \u00e4ven tyska, vilket var ovanligt p\u00e5 den tiden. Hon tyckte om geografi och hade en viss smak f\u00f6r historia. D\u00e4remot var det klent med s\u00f6mnad.N\u00e4r Malla var 8 \u00e5r landsf\u00f6rvisades hennes far av Gustav den III till S:t Barthelemy. Hon skulle komma att hata Gustaf den III i hela sitt liv. Hon stod inte sin styvmor Ulla Cederhielm n\u00e4ra, d\u00e4remot \u00e4lskade hon sin far. Hon var hans favoritbarn. Malla bes\u00f6kte honom m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6re hans d\u00f6d 1798. Han blev sjuk efter sin hemkomst fr\u00e5n S:t Barthelemy. Han s\u00f6kte uppr\u00e4ttelse som ej beviljades honom vilket gjorde honom grinig och vresig.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Ungdoms\u00e5ren<\/strong><\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_4.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-54\" width=\"297\" height=\"282\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_4.jpg 385w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_4-300x285.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 297px) 100vw, 297px\" \/><figcaption>Malla Montgomery 1805 efter miniatyr av L S Sparrgren<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Som sederna var, \u00e5kte Malla med sin mormor runt och bes\u00f6kte sina v\u00e4nner och sl\u00e4ktingar p\u00e5 olika gods. Jag f\u00e5r en k\u00e4nsla att maten d\u00e4rvid inte var det viktigaste utan underh\u00e5llningen. Det var s\u00e5ng, musik (fortepiano) man deklamerade poesi, l\u00e4ste stycken ur b\u00f6cker. Det var lustspel och dans. Allt detta roade Malla mycket \u00e4ven om det ibland slutade i t\u00e5rar. N\u00e4r hon kom upp i ton\u00e5ren tilldelades hon sm\u00e5 roller. Man var \u00e4ven p\u00e5 spektakel ( teater) och opera.Hon hade m\u00e5nga beundrare, T\u00f6nnes Wrangel, Lars Silfverstolpe, Skj\u00f6ldebrand, Brelin, Gyllenhaal, David Silfverstolpe och n\u00e5gra till.Hon har beskrivits som inte vara s\u00e4rskilt vacker men spirituell och gladlynt. Hon hade dock sv\u00e5rt att best\u00e4mma sig vilken av herrarna som var mest admirabel. De hade inte l\u00e4tt ty Malla var mycket k\u00e4nslig. Vid minsta \u201dfel\u201d i uppf\u00f6randet eller feltolkning av hennes k\u00e4nslor s\u00e5 reagerande hon med avvisning eller t\u00e5rar. Skj\u00f6ldebrand l\u00e5g henne varmast om hj\u00e4rtat. Varf\u00f6r det inte blev de tu berodde p\u00e5 att mormodern inte var glad \u00e5t detta f\u00f6rh\u00e5llande. Hon var gammal och sjuk och Malla ville inte g\u00e5 emot mormoderns vilja. David Silfverstolpe var den person som blev godk\u00e4nd av hennes mormor.\u201d Att f\u00f6rsaka k\u00e4rleken \u2013 att gifta sig blott av aktning och kall ber\u00e4kning f\u00f6r att f\u00e5 ett namn, bliva rik var henne vederv\u00e4rdigt\u201d, men det var hennes mormors \u00f6nskan! Malla var alltid lika orolig \u00f6ver att inte vara omtyckt och hon ville vara alla till lags.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det som \u00e5terkommer hela tiden i dessa 1300 sidor \u00e4r att Malla k\u00e4nner sig missf\u00f6rst\u00e5dd av sina v\u00e4nner. Hon k\u00e4nde sig inte tillr\u00e4ckligt uppskattad och uppm\u00e4rksammad. De f\u00f6rstod inte hennes \u201dlidande\u201d sinne. S\u00e5 h\u00e4r beskriver hon ett samtal med Charlotte Wrangel : I hopp att av hennes v\u00e4nskap f\u00e5 n\u00e5got l\u00e4kemedel f\u00f6r sitt lidande sinne, v\u00e4nde Charlotte s\u00e5 samtalet och talade om l\u00e4rdom, vetenskaper, kemi, om hur lyckliga m\u00e4nnen vore som fick \u00e4gna sitt liv och sina tankar d\u00e4r\u00e5t. \u201dK\u00e4rlek var Mallas hela religion, hennes liv, hennes f\u00f6rtj\u00e4nst, hennes sorg, gl\u00e4dje, hopp, f\u00f6rtvivlan, allt hade blott en grund, ett m\u00e5l: k\u00e4rlek!\u201d \u201dJag har s\u00e5 sv\u00e5rt att lagom \u00e4lska, lagom sakna, lagom njuta och lagom lida\u201d, Hon hade sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 b\u00e5de m\u00e4nniskor och f\u00f6rh\u00e5llanden och k\u00e4nde sig som en fr\u00e4mling i v\u00e4rlden, till och med bland sina v\u00e4nner. M\u00e5nga g\u00e5nger l\u00e4ngtade hon efter d\u00f6den.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"736\" height=\"429\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_DAVID.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-55\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_DAVID.jpg 736w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/MALLA_DAVID-300x175.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 736px) 100vw, 736px\" \/><figcaption>David och Malla Silverstolpe 1907\nefter miniatyrer av J A Gillberg<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p><strong>\u00c4ktenskapet 1804-1819<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>David Silfverstolpe och Malla gifte sig 1804. De fick inga barn. Tyv\u00e4rr var \u00e4ktenskapet inte s\u00e5 lyckat i l\u00e4ngden d\u00e5 han inte alls delade hennes kulturella intressen, som Skj\u00f6ldebrand. Malla meddelade David att hennes umg\u00e4nge med Skj\u00f6ldebrand skulle forts\u00e4tta. De tr\u00e4ffades p\u00e5 tu man hand och brevv\u00e4xlade en l\u00e5ng tid under hennes gifterm\u00e5l. David k\u00f6pte Thoresta. Malla trivdes aldrig d\u00e4r. Hon f\u00f6rs\u00f6kte dock. Det var s\u00e5 mycket fattigdom runt omkring dem, hon blev s\u00e5 dyster. Dessutom hade Malla aldrig l\u00e4rt sig att handha ett hem, klarade inte av att instruera anst\u00e4llda och att hush\u00e5lla. Aff\u00e4rerna gick inte bra f\u00f6r David, dessutom blev han sjuk (mj\u00e4ltsjuk). Detta gjorde honom dyster och han st\u00e4ngde in sig ofta p\u00e5 sitt rum. Det som piggade upp honom var hans bes\u00f6k p\u00e5 Segersj\u00f6, d\u00e4r han tr\u00e4ffade vackra Mathilda Orozco. Man kan sk\u00f6nja en viss svartsjuka hos Malla. Hon skriver aldrig n\u00e5got negativt om Mathilda, men de hade ingen n\u00e4ra kontakt. Dock n\u00e4mner hon n\u00e4r Josias d\u00f6r 1825,\u201d att han hade skulder p\u00e5 160.000 Rdr b:co och det f\u00f6r att s\u00f6ka tillfredst\u00e4lla en hustru, som aldrig \u00e4lskat honom! 1812 flyttar dom till Uppsala \u201doch kom s\u00e5 sm\u00e5ningom att inta en betydande plats i denna stads d\u00e5 synnerligen rika och andligt betydelsefulla s\u00e4llskapsliv\u201d. 1816 kom den vackra tyska \u201dpoetissan\u201d Amalia von Helvig till Uppsala och det blev starten p\u00e5 Mallas salonger. Med Amalia som lockbete bj\u00f6d hon in Geijer p\u00e5 te och dr\u00f6mmar( kakor). En k\u00e4rleksaff\u00e4r uppstod mellan Amelia och Geijer.1819 d\u00f6r David och l\u00e4mnar Malla med m\u00e5nga ouppklarade aff\u00e4rer. Det verkar inte som om hon fick n\u00e5gon bra hj\u00e4lp att klara upp dessa. Det visade sig senare i levet att hon fick problem med att f\u00f6rs\u00f6rja sig.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u00c4nkest\u00e5nd 1819-1861<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Malla\u00b4s salonger. Efter David` d\u00f6d etablerades \u201dMalla\u00b4s salong\u201d Man tr\u00e4ffades p\u00e5 \u201dfredagsafton\u201d. I hennes hem samlades de vetenskapliga kretsarna s\u00e5v\u00e4l som den h\u00f6gre sociten och betydelsefulla personer fr\u00e5n utlandet. Det var inte bara en m\u00f6tesplats som fungerade som debattforum utan ocks\u00e5 en milj\u00f6 d\u00e4r unga litter\u00e4ra och musikaliska talanger kunde pr\u00f6va sin f\u00f6rm\u00e5ga. Den unge, vackre Bellmantolkaren Per Ulrik Kernell, (Mallas stora k\u00e4rlek) och komposit\u00f6ren Adolf Fredrik Lindblad h\u00f6rde dit.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignleft is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/montgo.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-57\" width=\"226\" height=\"292\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/montgo.jpg 464w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/montgo-232x300.jpg 232w\" sizes=\"(max-width: 226px) 100vw, 226px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Malla st\u00f6dde ekonomiskt f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r de nya romantiska kretsarna, bland annat sina \u201dskyddslingar\u201d Kernell och Lindblad. Man tr\u00e4ffades och l\u00e4ste ur manuskript, poesi, dagb\u00f6cker, musicerade (fortepiano), sj\u00f6ng visor, diskuterade och l\u00e4ste upp brev. F\u00f6r mig l\u00e4t det konstigt att l\u00e4sa upp sina privata brev, men brev betraktades p\u00e5 den tiden som litter\u00e4ra skrifter inte alls som privata. Malla \u00e4lskade dessa m\u00f6ten, att f\u00e5 h\u00f6ra kloka m\u00e4nniskors tankar och diskussioner, helt enkelt njuta av andras talanger. Vem skulle inte vilja det!\u201d Malla sj\u00e4lv hade ingen st\u00f6rre beg\u00e5vning n\u00e4r det g\u00e4llde att skriva eller att musicera, hennes stora g\u00e4rning var just den att hon hade f\u00f6rm\u00e5gan att nosa upp beg\u00e5vningar, att samla dem, uppmuntra dem och g\u00f6ra dem till sina v\u00e4nner. Det Malla gjorde, var att erbjuda en arena d\u00e4r dessa m\u00f6ten kunde \u00e4ga rum och d\u00e4r hon sj\u00e4lv tj\u00e4nade som katalysator\u201dTill Malla dedicerades flera dikter av bland andra Atterbom, Tegn\u00e9r och Johan Olof Wallin.I striden om Almqvists \u201dDet g\u00e5r an\u201d ( som skapade en skandal ) skrev hon ett debattinl\u00e4gg med \u201dM\u00e5nne det g\u00e5r an?\u201d 1840.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Tysklandsresa 1825-26<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e4nskapen med Amalia gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r Malla att \u00e5ka till Tyskland p\u00e5 en bildningsresa som varade ett \u00e5r. Med i s\u00e4llskapet var Geijer som skulle tr\u00e4ffa litter\u00e4ra v\u00e4nner, Lindblad f\u00f6r att fortbilda sig. Kanske var det f\u00f6r Malla det viktigaste med denna resa att bes\u00f6ka och ta avsked fr\u00e5n sin \u00e4lskade v\u00e4n Per Ulrik Kernell, som \u00e4r begravd i Erlingen. I Berlin tog Amalia med Malla in i ett hektiskt n\u00f6jesliv.<\/p>\n\n\n\n<p>De g\u00e4stade bland annat Rakel Varnhagen\u00b4s beryktade salonger, d\u00e4r de m\u00f6tte Bettina von Arnim , den tyska romantikens mest ber\u00f6mda f\u00f6rfattarinna. Hon hade en vass tunga och Geijer hade \u201dinget att komma med\u201d. B\u00e5de hennes mor och Bettina hade haft ett f\u00f6rh\u00e5llande med Goethe.De reste runt om i Tyskland och bes\u00f6kte ber\u00f6mda byggnader, v\u00e4nner och sl\u00e4ktingar. Det blev m\u00e5nga intressanta m\u00f6ten och diskussioner. Malla var dock inte intresserad av politik, det tr\u00e5kade ut henne. Bara om n\u00e5gon sa n\u00e5got positivt om Napoleon \u201dvaknade hon till\u201d \u201dLivets H\u00f6st\u201d Vid hemkomsten fr\u00e5n Tyskland k\u00e4nde Malla sig i en glad sinnesst\u00e4mning. Hon hade bes\u00f6kt Ulrik Kernell grav och l\u00e4mnat Adolf Lindblad i goda h\u00e4nder i Berlin f\u00f6r sin fortsatta utbildning, han beh\u00f6vde inte henne l\u00e4ngre. \u201d Hennes sinne var svalnat, lugnat, hon var beredd att m\u00f6ta \u00e5lderdomen t\u00e5ligt och undergiven, hon sade villigt farv\u00e4l \u00e5t alla ungdomens n\u00f6jen och anspr\u00e5k.( Hon var d\u00e5 44 \u00e5r och skulle leva 35 \u00e5r till)Men vad v\u00e4ntade henne d\u00e4r hemma?M\u00e5nga av hennes v\u00e4nner var sjuka, d\u00f6ende och hennes ekonomi var anstr\u00e4ngd, hon fick l\u00e5na. Inte alla v\u00e4nner hade tid f\u00f6r henne och hennes k\u00e4rlek till den unge Kernell hade utsatt henne f\u00f6r skvaller och spe. ( i en bilaga finns 16 brev p\u00e5 sammanlagt 50 sidor fr\u00e5n Kernell som han skrev till Malla fr\u00e5n Tyskland 1822-24.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright is-resized\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Malla_Silfverstolpe-852x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-56\" width=\"317\" height=\"381\" srcset=\"https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Malla_Silfverstolpe-852x1024.jpg 852w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Malla_Silfverstolpe-250x300.jpg 250w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Malla_Silfverstolpe-768x923.jpg 768w, https:\/\/montgomery1960.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Malla_Silfverstolpe.jpg 940w\" sizes=\"(max-width: 317px) 100vw, 317px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Men visst fanns det goda stunder ocks\u00e5. Hennes \u201dfredagssalong\u201d fortsatte. Hon kunde prata med den beresta Fredrika Bremer om sina tysklandsminnen. Hon l\u00e4ste b\u00f6cker, hj\u00e4lpte sjuka sl\u00e4ktingar. H\u00e4lsade p\u00e5 sl\u00e4ktingar och gamla v\u00e4nner och tog hand om de i sitt hem. Gustava (halvsyster) och Malla bodde i Uppsala 18 \u00e5r tillsammans.Malla d\u00f6r 17\/1 1861, ligger begravd i Uppsala , strax bredvid Geijer.\u201d Genom Malla Montgomery-Silfverstolpes v\u00e4sen str\u00f6mmade tv\u00e5 \u00e5dror: en f\u00f6rnuftig, prosaisk, pedantisk och en impulsiv, sv\u00e4rmisk, m\u00e5ttl\u00f6s i v\u00e4nskap och k\u00e4rlek.Den prosaiska \u00e5dran var ett arv fr\u00e5n moderns sida, fr\u00e5n de dugliga, sedliga och redliga Rudbeckarna representerade av morfadern Thure Rudbeck. Med tv\u00e5 tomma h\u00e4nder hade han skapat sin egen karri\u00e4r och slutade livet som h\u00f6g milit\u00e4r, landsh\u00f6vding och \u00e4gare till fyra stora egendomar.Den impulsiva och m\u00e5ttl\u00f6sa \u00e5dran kom fr\u00e5n fadern Robert Montgomery, \u00f6verste vid Nylands dragoner med tvivelaktigt rykte f\u00f6r sina m\u00e5nga kvinnohistorier\u201d I Sollentuna vid Rudbecks skolan finns en v\u00e4g uppkallad efter henne; Malla Silfverstolpes v\u00e4g. Av m\u00e4nnen f\u00f6rv\u00e4ntades handling och arbete. Kvinnor skulle odla m\u00e4nskliga relationer och k\u00e4nslor. Det l\u00e5ter ju klokt men en anings enahanda och med tiden l\u00e5ngsamt. Jag kan f\u00f6rst\u00e5 att Malla k\u00e4nde sig ibland desillusionerad och deprimerad, att hon beh\u00f6vde mycket uppmuntran fr\u00e5n sin omgivning.<\/p>\n\n\n\n<p>Carola Montgomery<br><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag har l\u00e4st Malla\u00b4s memoarer p\u00e5 1.300 sidor, utgivna av Malla Grandison 1909-1911. Jag har&nbsp; f\u00e5tt information om att det finns en bok som \u00e4r en direkt avskrift av Malla`s egna handskrivna \u201ddagb\u00f6cker\u201d (som hon f\u00f6rvarade i bruna pappersp\u00e5sar) Den har jag ej hittat.&nbsp; Det var inte l\u00e4tt att reda ut alla sl\u00e4ktf\u00f6rh\u00e5llanden och v\u00e4nskapsband, &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/montgomery1960.se\/?page_id=52\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dMalla Montgomery g. Silfverstolpe (1782-1861)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/52"}],"collection":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=52"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/52\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":61,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/52\/revisions\/61"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/montgomery1960.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=52"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}